
Sorgen har tagit över mig
Hjärtat verkar
Kroppen rymmer inte uppsvällande känslorna
Jag gråter
Gråter
Jag borde vara vuxen
Jag borde stå med rak rygg och fast grepp om nuet
Men först ska jag gråta
Först ska jag få vara liten
Först ska jag vara hjälplös
Ropar på döden och tar tillbaka det, suddar, backar
För det är inte dags att dö
För jag vill leva och jag vill leva väl
Ingen kvar att dra elakheten i örat
Och rätta till oförrätter
Jag måste vara vuxen och jag måste leva och jag måste vara stark
Men först ska jag gråta
Först ska jag vara liten och hjälplös
Först ska jag be, be, be
För lugnet, värdigheten och om jag så törs även för glädjen
För de jag älskar
De gamla som älskat och beskyddat
De bortgångna som omfamnat, hållit i handen, älskat och förtjänat
och inte längre finns i kroppen
Jag tänker gråta, gråta, gråta
Sen ska jag ställa mig upp, damma av mig och vara vuxen, stark, klok.
Men låt mig först gråta, gråta, gråta